Först: vad mäts, och hur?

I behandlingsstudier tatueras eller fotograferas en liten yta på hjässan, och hårstråna räknas vid start och efter behandling. Det kallas target area hair count. Tre saker skiljer studierna åt och gör direkt jämförelse vansklig:

Ytan. Vissa studier räknar strån i en cirkel med 1 tums diameter (5,1 cm²), andra i exakt 1 cm². Siffrorna nedan är omräknade till per cm², vilket ger en grov men inte exakt jämförelse eftersom hårtätheten inte är jämn över en större yta.

Tiden. Effekten av läkemedel byggs upp under 6 till 12 månader och fortsätter förändras därefter. En studie som mäter vid 24 veckor fångar en annan punkt på kurvan än en som mäter vid 48 veckor eller fem år.

Placebogruppen. Manligt håravfall fortskrider. I placebogrupperna minskar hårtätheten under studietiden, ibland påtagligt. Det relevanta måttet är därför skillnaden mellan behandling och placebo (nettoeffekt), inte bara ökningen från utgångsvärdet. Två studier med samma absoluta ökning kan ha olika nettoeffekt beroende på hur snabbt placebogruppen tappade hår.

Därtill kommer att studierna gjorts på olika män (ålder, stadium, etnicitet), att vissa räknar alla strån och andra bara fullvuxna (terminala) strån, och att antalet strån inte fångar tjockleken, som betyder lika mycket för hur håret ser ut.

Siffrorna, studie för studie

Hur ska siffrorna läsas?

Läkemedlen ligger i samma härad. Vid 6 till 12 månader ger finasterid och utvärtes minoxidil i storleksordningen 15 till 20 strån per cm² netto. Att finasteridsiffran vid 5 år är mycket högre beror inte på att håret fortsätter växa till, utan på att placebogruppen fortsätter tappa. Det illustrerar en central poäng: den största effekten av behandling över tid är att håravfallet stannar, inte att nytt hår kommer.

Mekanismerna är olika. Finasterid och dutasterid verkar på hormonet DHT, som driver miniatyriseringen. Minoxidil verkar direkt på hårsäckens tillväxtcykel oavsett orsak. Det är skälet till att kombinationen i studier ger större effekt än vardera för sig, och att en person som svarar dåligt på det ena kan svara på det andra.

Medelvärden döljer spridningen. I minoxidilstudierna svarade omkring 60 procent med mätbar ökning, resten inte. I finasteridstudierna fick två tredjedelar synligt tätare hår, medan resten "bara" slutade tappa. Ett medelvärde på 15 strån per cm² kan betyda 40 hos en man och 0 hos nästa. Vad som avgör vem som svarar är delvis känt (enzymaktivitet i hårbotten för minoxidil, stadium och ålder för alla) men går inte att förutsäga säkert för den enskilde.

Antal är inte utseende. Ett strå som gått från 20 till 60 mikrometer i tjocklek räknas som ett strå i båda fallen men ger tre gånger mer täckning. Studier som mäter hårets samlade vikt eller tjocklek visar större effekter än rena stråräkningar. Det är också därför foton bedömda av oberoende granskare används parallellt med räkning.

Korta studier överskattar och underskattar. 24-veckorsstudier (dutasterid, oral minoxidil) fångar effekten innan den nått platån, vilket underskattar den, men de fångar inte heller den långsiktiga nettoeffekten av förhindrad förlust, vilket också underskattar den. Samtidigt saknar de data om biverkningar över år.

PRP och laser har svagast underlag. Siffrorna kan se konkurrenskraftiga ut, men de kommer från små studier med olika protokoll, ofta utan placebo och med kort uppföljning. Metaanalyserna påpekar själva att heterogeniteten är hög. De europeiska riktlinjerna ger dessa behandlingar lägre evidensgrad än läkemedlen.

Transplantation svarar på en annan fråga. Den skapar inte nya hårsäckar utan flyttar dem från nacken, där de är okänsliga för DHT, till hjässan. Tätheten i det transplanterade området är hög, men det omgivande håret fortsätter att tunnas ut om inte den underliggande processen bromsas, vilket är varför transplantation i praktiken ofta kombineras med läkemedel.

Vad siffrorna inte säger

Behandlingseffekt per cm² är ett av flera underlag för ett beslut, inte det enda. Det som också väger:

• Biverkningar och risker, som skiljer sig påtagligt mellan behandlingarna och beskrivs i separata artiklar.
• Varaktighet. Läkemedelseffekten består bara under pågående behandling. Transplanterat hår består, men det omgivande gör det inte.
• Regulatorisk status. Finasterid 1 mg och utvärtes minoxidil är godkända för håravfall i Sverige. Dutasterid och minoxidil i tablettform är det inte, vilket innebär mindre svensk säkerhetsuppföljning och ett annat ansvar för förskrivaren.
• Kostnad över tid, som för läkemedel är låg per månad men livslång, och för transplantation hög vid ett tillfälle.
• Utgångsläget. Ingen behandling återskapar hårsäckar som helt försvunnit. Ju tidigare i förloppet, desto mer finns att bevara, och desto större blir nettoeffekten över tid.
• Vad du själv vill. Att avstå från behandling är ett fullt rimligt val.

Den samlade bilden från riktlinjerna är att de två godkända läkemedlen har det starkaste underlaget, att de verkar via olika mekanismer och kan kombineras, att övriga metoder har mindre eller osäkrare dokumentation, och att valet ska göras individuellt utifrån stadium, hälsa, riskvilja och förväntningar, i samråd med läkare.

Vanliga frågor

Vilken behandling ger flest hårstrån?
Vid ett år ligger de godkända läkemedlen nära varandra, kring 15 till 20 strån per cm² netto. Över flera år blir finasterids nettoeffekt större, huvudsakligen därför att placebogruppen fortsätter tappa hår. Kombination ger mer än vardera för sig.

Varför ser PRP-siffrorna så bra ut?
Studierna är små, ofta utan placebo, mäter tidigt och använder olika protokoll. Osäkerheten i siffran är större än siffran själv.

Kan man räkna om till procent i stället?
Ja, men procent beror på utgångsvärdet. 15 strån per cm² är 10 procent hos en man med 150 strån per cm² och 20 procent hos en man med 75. Absoluta tal är mer jämförbara mellan studier, procent mer begripliga för den enskilde.

Ger transplantation störst effekt?
I det transplanterade området, ja, med marginal. Men det är omflyttning, inte tillväxt, och det säger inget om resten av hjässan.

Referenser

1. Kaufman KD, Olsen EA, Whiting D, et al. Finasteride in the treatment of men with androgenetic alopecia. J Am Acad Dermatol 1998;39:578–589.
2. Finasteride Male Pattern Hair Loss Study Group. Long-term (5-year) multinational experience with finasteride 1 mg. Eur J Dermatol 2002;12:38–49.
3. Olsen EA, Dunlap FE, Funicella T, et al. A randomized clinical trial of 5% topical minoxidil versus 2% topical minoxidil and placebo in the treatment of androgenetic alopecia in men. J Am Acad Dermatol 2002;47:377–385.
4. Gubelin Harcha W, Barboza Martínez J, Tsai TF, et al. A randomized, active- and placebo-controlled study of the efficacy and safety of different doses of dutasteride versus placebo and finasteride in the treatment of male subjects with androgenetic alopecia. J Am Acad Dermatol 2014;70:489–498.
5. Penha MA, Miot HA, Kasprzak M, Müller Ramos P. Oral minoxidil vs topical minoxidil for male androgenetic alopecia: a randomized clinical trial. JAMA Dermatol 2024;160:600–605.
6. Gupta AK, Cole J, Deutsch DP, et al. Platelet-rich plasma as a treatment for androgenetic alopecia. Dermatol Surg 2019;45:1262–1273.
7. Jimenez JJ, Wikramanayake TC, Bergfeld W, et al. Efficacy and safety of a low-level laser device in the treatment of male and female pattern hair loss: a multicenter, randomized, sham device-controlled, double-blind study. Am J Clin Dermatol 2014;15:115–127.
8. Hu R, Xu F, Sheng Y, et al. Combined treatment with oral finasteride and topical minoxidil in male androgenetic alopecia: a randomized and comparative study in Chinese patients. Dermatol Ther 2015;28:303–308.
9. Kanti V, Messenger A, Dobos G, et al. Evidence-based (S3) guideline for the treatment of androgenetic alopecia in women and in men. J Eur Acad Dermatol Venereol 2018;32:11–22.

Texten är allmän hälsoinformation i utbildande syfte och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Flera av de behandlingar som nämns är receptbelagda; beslut om behandling fattas tillsammans med läkare.